Arkiverad

Myter om hjärnan

Temaartiklar Forskning & forskare
Publicerad: 03.11.2009

Under de senaste årtiondena har hjärnforskningen genererat en mängd kunskap om hjärnans funktion. Som biprodukt har det uppstått myter när informationsförädlarna har rätat ut krökarna. Ett bra exempel är den vänstra och den högra hjärnhalvans egenart.

Bild: En MRI-scan av hjärnan. Tuuli SaarikoskiFlickr, Creative Commons

Vänstra hjärnhalvan är viktigare för språkbehandlingen, men de slutledningar som har dragits av det här är överdrivna.

Professorn i psykologi Kimmo Alho säger:

Det är en myt att den vänstra hjärnhalvan skulle vara rationell och den högra kreativ. I verkligheten använder människan båda hjärnhalvorna samtidigt.

Foto: Veikko Somerpuro

Ännu längre ut på villovägar råkar man om man påstår att storleken på hjärnbalken, som förbinder hjärnhalvorna med varandra, förklarar olika beteende hos män och kvinnor eller könsskillnader i hjärnan.

Det forskningsresultat enligt vilket hjärnbalken är tjockare hos kvinnor har inte kunnat upprepas på ett tillförlitligt sätt. Det finns säkert funktionella skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor, men de förklarar inte individuella beteenden.

Alho, som i augusti utsågs till direktör för Cicero Learning, nätverket för forskare i inlärning och kompetens, vill också rätta till en allmän vanföreställning om inlärning.

Det påstås ofta att det existerar kritiska perioder i hjärnans utveckling då vissa kunskaper eller färdigheter måste lärs in. Det här stämmer inte.

Bild: My Name is Rom™Flickr, Creative Commons

I stället för kritiska perioder skulle han tala om mottaglighetsperioder.

Ett litet barn lär sig språk snabbare än en vuxen, men man kan lära sig i vilken ålder som helst. Vi kan ta rehabiliteringen av patienter med hjärnskador som ett bevis för det.

Text: Juha Merimaa, Helsingfors universitets webbredaktion
Översättning: Eva Wahlström

Läs också: Fysik på sjukhuset: Magnetresonanstomografi (MRI)