Arkiverad

Molngöraren i knipa

Temaartiklar Natur & miljö
Publicerad: 20.10.2009

Vad hindrar Jorden från att upphettas?

Foto: Limpola, Flickr Creative Commons

Åtminstone molnen, som reflekterar solens strålar tillbaka i rymden. Jaha, och hur uppstår molnen då? Kring mikroskopiska partiklar i luften. Och vad är det som får dessa små aerosoler till stånd? Till exempel en grupp föreningar som förklarar “skogsdoften”, monoterpenerna. Och monoterpener avdunstar från träden!

I en artikel i tidskriften Nature 17.9. diskuterar forskare från det tyska forskningscentret i Jülich och från Helsingfors universitet hur en klimatförändring påverkar partikelbildningen. Ifall djungeln av naturlagar vore enklare kunde man bara konstatera att högre temperatur innebär effektivare produktion av monoterpener och därmed en ökning av partiklarna.

Exakt så här har forskarna tänkt. Att mera värme ökar molnbildningen. Monoterpenerna har lovordats för att de kan förhindra den värsta upphettningsspiralen.

Sanningen verkar dock vara en annan. Artikeln i Nature visar att monoterpenerna inte ensamma räcker till. För att bilda aerosoler behöver de vissa andra molekyler till hjälp: hydroxylradikaler, som också annars renar atmosfären. Ifall dessa rengörare saknas uppstår det inte just heller moln.

Observationerna som forskarna redovisar för i artikeln i Nature förutspår tyvärr att monoterpenerna förlorar i tävlingen om hydroxylradikaler. Bedömningen grundar sig på experiment som utförts i Jülich. Experimenten gick ut på att forskarna iakttog och manipulerade händelserna i en växtkammare med björk, bok, gran, tall och ek. I forskningen deltog docent Miikka Dal Maso från institutionen i fysik vid Helsingfors universitet.

Showen stjäls nämligen av en liten molekyl, besläktad med monoterpenerna, som också utsöndras från träden. En allt större del av de flyktiga organiska föreningar som skogarna avger består av isopren, som stjäl radikalerna från monoterpenerna. Enligt beräkningarna i artikeln kommer partikelbildningen i atmosfären att minska med en femtedel till år 2010 och molnens nedkylande effekt med 12 procent.

Text: Virve Pohjanpalo, Helsingfors universitets webbredaktion
Översättning: Eva Wahlström