Arkiverad

Båtbusiness med vietnamesisk sisu

Bloggar Globalt & lokalt
Publicerad: 30.04.2009

De färgglada flodbåtarna guppar vid flodstranden i staden Hue i centrala Vietnam.
Är ni intresserade av en flodtur?, frågar en medelålders kvinna artigt. Under resan kommer det fram att Nguyen Thi Sau, som varit båtföretagare i åtta år, är urtypen för vietnamesisk företagsamhet.

Nguyen Thi Sau skuffar igång båten. Bild: Marja-Leena Kultanen.

Vi når ett avtal om priset och hoppar i båten. Under resan kommer det fram att Nguyen Thi Sau, som varit båtföretagare i åtta år, är urtypen för vietnamesisk företagsamhet.

Familjen bodde tidigare i bergen omkring 80 kilometer från Hue och odlade jorden. År 1991 drabbades området av en kraftig översvämning.
Vi förlorade allt: fälten, huset och alla saker. Vi var tvungna att flytta till mina föräldrar i Hue och låna pengar av släktingar, berättar Sau. Mannen blev fullständigt deprimerad, började dricka och ville inte göra något alls. Sau ville rädda familjen.

Jag bestämde mig för att vi ska klara oss och köpte en båt med lånade pengar.

Besparingar behövs för att utbilda barnen

I början var det svårt, men nu är lånen betalda och hon kan till och med spara pengar. När man från den dagliga förtjänsten tar bort bränsle, barnens skolavgifter, mat och andra utgifter så kan hon spara drygt två euro om dagen.

Dottern är viktig för Nguyen Thi Sau. Bild: Marja-Leena Kultanen.

Det är inte lätt att lägga undan besparingar.
Jag försöker pruta på allting, berättar sexbarnsmamman.

De äldsta sönerna är redan vuxna och har egna jobb. Förutom fyra söner hör också två döttrar till familjen.

Varför så många barn?
Jag ville absolut ha flickor och de fyra äldsta är pojkar, motiverar Sau.

Barnen och deras framtid är viktiga för modern. Själv tvingades hon sluta skolan efter fjärde klass på grund av kriget. Senare har hon lappat på sina baskunskaper i kvällsskola.

Också den äldsta sonen tvingades lämna skolan på hälft när översvämningen berövade familjen allting. Det förargar fortfarande modern.

Affärskunskaper den hårda vägen

Sau har ingen utbildning i affärsbranschen. Båtbusinessen har hon lärt sig genom att iaktta de andra företagarna. Hon har fått fler kunder, och det är så utvecklingen har gått i Hue allmänt taget.
Tidigare försökte man lura utlänningarna här. Det gjorde alla: hotellen, gatuhandlarna, taxirna och båtföretagarna. Nu har vi lärt oss att ge bättre service, tror hon.

Sau vill erbjuda god service till ett vettigt pris. Hon säger att hennes rykte är bra.

Kunderna är för det mesta amerikaner, Hongkongbor och tyskar. Sau skaffar dem själv, det är ingen researrangör som säljer hennes båt. Resenärerna å sin sida rekommenderar henne åt varandra.

“Varför föddes jag inte som pojke?”

Frågan om kvinnans ställning åstadkommer en strid ström av ord, trots att Sau säger att hon bara kan tala från en Hue-synpunkt.
Kvinnornas sociala ansvarskänsla är verkligen mycket högre än männens. Även om kvinnan jobbar i en fabrik eller ett kontor gör hon ändå allt hemarbete också, berättar hon.

Båtarna väntar på passagerare vid flodstanden i Hue. Bild: Marja-Leena Kultanen.

Ansvarskänslan är djupt rotad, säger hon, och berättar om sin åttaåriga dotter Ngoc.

Mamma, varför födde du inte mig som en pojke? frågade flickan nyligen. Pojkar har det lättare – på morgonen dricker de en kopp kaffe och på kvällen kommer de hem till ett färdigdukat bord för att äta. Flickan måste föda och drabbas av alla krämpor, hade Saus yngsta iakttagit. Jag vill inte vara flicka.

Även om den världsekonomiska krisen har minskat antalet turister vägrar Sau ge efter för pessimismen. Det viktigaste är att lotsa de fyra barn som fortfarande går i skola till vettiga yrken.
Den tredje äldsta sonen kunde fortsätta affärsrörelsen, planerar hon – fast sonen vet ännu inget om sin mors planer.

Text: Marja-Leena Kultanen, Hue

Artikeln har publicerats tidigare på:
Utrikesministeriet: Global.finland