Arkiverad

Respit för trädgamlingar

Temaartiklar Natur & miljö
Publicerad: 01.04.2009

Gamla stadsträd kunde få respit undan motorsågen, ifall man följde med deras förmultningsprocess. Alla murkna träd innebär inte risk för människor, påpekar Minna Terho.

Bild: caribb Flickr.com (Creative Commons)

Terho, som disputerar på skador på stadsträd 3.4, undersökte lindar, lönnar och björkar som fällts under åren 2001–2004 i centrum av Helsingfors. Under denna period fällde stadens anställda omkring 250 träd, av vilka 70 % hade konstaterats vara farliga i stadens egen konditionsundersökning.

Skadeprofilerna varierade enligt trädslag. Hos lind orsakades den största risken av röta från platticka och urholkning av stammen. Björken i sin tur var utsatt för allmänt förfall och hos lönnen fanns risk för att stora grenar brister och förgreningar spjälks.

Den svåraste rötsvampen är plattickans röta. De vanligaste rötsvamparna som Terho hittade var tofsskivlingar, underarter av Pholiota. De ökade emellertid inte risken för fallande träd eftersom rötan stannade i kärnveden.

Rötan i kärnveden är inte farlig. Rötan ska sprida sig tvärs genom stammen för att orsaka risk för att trädet faller, berättar Terho.

Bild: Minna Terho

Kärnveden är död medan den levande vävnaden finns på ytan av stammen.

Ifall de levande delarna fungerar har trädet en chans att växa ifrån rötan. Det beror på rötsvampens art. Plattskivlingen orsakar röta ända till ytveden, men tofsskivlingarnas röta stannar ofta i kärnveden.

Trädets kondition definieras för närvarande endast på basis av det aktuella tillståndet. Enligt Terho räcker det inte till, utan man borde följa med hur förmultningsprocessen framskrider, för den kan befinna sig i stagnation. Särskilt de ihåliga träden borde följas upp.

Ihåliga träd är viktiga ur skyddsperspektiv, eftersom fåglar bygger bo och många insekter trivs i dem. För vissa insektarter är håligheterna ett livsvillkor.

Det är möjligt att följa upp trädens kondition med en tomografiapparat. Enligt Terho finns det endast två exemplar av de här dyrbara apparaterna i Finland och de är i privat ägo.

Text: Mikko Puttonen
Översättning: Eva Wahlström

Artikeln har publicerats tidigare på:
Helsingfors universitets vetenskapsnyheter