Arkiverad

Den finska hästens sjukdomar

Temaartiklar Natur & miljö
Publicerad: 25.02.2009

Ei ole hevosilla heiniä, vaan syövät ne tallista seiniä…“ (ungefär “Hästarna av hunger gnäggar, de får äta stallets väggar“) sjöng man i den gamla schlagern. Enligt vad vi nu känner till beror inte “väggätandet” enbart av brist på något att bita i, trots att man tidigare ansåg att det var fråga om en ovana som uppkommit av dåliga omständigheter.

Bild: Valonsa Flickr.com (Creative Commons)

Numera finns det i någon mån bevis på att benägenheten att bita i trä delvis är ärftlig, fastän miljön också påverkar uppkomsten av denna egenskap, berättar genetiker Karin Hemmann på veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Forskare vid fakulteten startar under våren ett forskningsprojekt för att undersöka den finska hästens genetiska sjukdomar. Huvudobjekt är förutom träbitarhästarna hästar som lider av sommareksem.

Träbitaren är en häst som kraftigt stöder sig med tänderna till exempel i spiltans kanter eller i inhägnadens plankor och samtidigt drar in luft medan den utstöter ett rosslande ljud. Hästen kan också bete sig så utan stöd.

Sommareksemet är en hudsjukdom som orsakar kliande utslag hos hästen under sommaren. Eksemhästen skaver sig mot träd och staket så att huden går sönder. Dessa hästar kallas också “hankuri” (“skavare”) på finska.

Förutom de genetiska faktorerna vill man med forskningen också belysa miljöfaktorer som utlöser sjukdomarna hos hästar. Resultaten jämförs med undersökningar som gjorts på andra hästraser.

Den finska hästen är ett exceptionellt intressant forskningsobjekt för genforskaren. Hästens stamtavla finns upptecknad i stamböcker ända sedan år 1907.

Den enhetliga populationen erbjuder en unik utgångspunkt när man vill utreda den ärftliga benägenheten för sjukdomar som beror av många olika faktorer, bedömer Hemmann. För studien efterlyser man under våren finska hästar som lider av sommareksem och träbitarhästar av alla raser.

Text: Anna-Kaisa Pitkänen
Översättning: Eva Wahlström

Artikeln har publicerats tidigare på:
Helsingfors universitets vetenskapsnyheter