Arkiverad

Svampen gör cellulosa

Temaartiklar Natur & miljö
Publicerad: 26.01.2009

Doftar det av höstlig svampskog i framtidens pappersfabrik?

Bild: Wikipedia

Mikrobiologen, docent Taina Lundell drömmer om en tid när cellulosagrytorna innehåller tickor eller deras enzymer i stället för höga temperaturer och starka baser.

Det arbetsintensiva skedet i pappersframställningen består av att lösgöra de ljusa cellulosafibrerna från träets bindemedel, det bruna klisteraktiga ligninet. Enligt Lundell sönderdelas ligninet av många av skogens vitrötesvampar, såsom ribbgrynna, skorpticka och talgticka, och kvar blir cellulosan.

- Ifall man tillät långa behandlingstider inom industrin skulle teknologin fungera redan nu. När träet sönderdelas i små bitar och man tillsätter vatten och flytande avfall från livsmedelsindustrin eller annan billig mat för svamparna, fungerar processen i rumstemperatur, förklarar Lundell. Problemet är enligt henne långsamheten, som inte passar kvartalsekonomin.

Möjligheten att utnyttja vitrötesvamparna har undersökts under ett trettiotal år, men tekniken har inte ännu tillämpats i stor skala på hela pappersfabriksprocessen. I experimentsyfte har de utnyttjats i två arbetsskeden i processen. Under förbehandlingen av fibern gör de träet mjukare innan det malas mekaniskt till en massa, och dessutom renar rötsvamparna den ligninhaltiga avfallssmeten.

På annat håll i fabriken – under bioblekningen av pappret – knogar enzymer från mögelsvampar på. Lundell själv koncentrerar sig på genetisk och enzymologisk grundforskning och på hur ligninliknande föreningar kan brytas ned eller omformas med hjälp av oxiderande enzymer som produceras av tickor.

Den mångsidiga svampen låter som framtidens outtröttliga fabriksarbetare. Och visst har man ju också tidigare lockat arbetskraft till industrin från lantlivets lugn.

- De nyttigaste tickorna som vi isolerat är sällsynta svampar som man hittar i gamla naturskogar. För industrin och för framtidens bioteknik är det viktigt att man förstår att lämna naturskogarma i fred. Naturens mångfald lönar sig också ekonomiskt, betonar Lundell, som arbetar i Vik på institutionen för tillämpad kemi och mikrobiologi.

Svamparnas framtid i pappersfabriken undersöks av Annele Hatakkas grupp. Du kan läsa mera om gruppens projekt och industrisamarbete på sidan
www.biocenter.helsinki.fi/groups/

Text: Kimmo Luukkonen
Översättning: Eva Wahlström

Artikeln har publicerats tidigare på:
Helsingfors universitets vetenskapsnyheter