Arkiverad

Mätningar i rymden

Temaartiklar Stjärnor & rymden
Publicerad: 05.12.2008

Den 14 november firades månsonden både i Indien och i Finland. Den indiska Chandrayaan 1 lade sig i omloppsbana på hundra kilometers höjd över Månen.

Bild: NASA

Vid Helsingfors universitet applåderade man för att instrumentet XSM på sonden som skall bevaka Solens strålning kunde sättas i arbete. XSM har komponerats av en forskningsgrupp i högenergiastrofysik vid Helsingfors universitets observatorium, i samarbete med Oxford Instruments Analytical Oy.

Vi följer ivrigt och stolt med data som kommer därifrån. Finländarna inbjöds att delta i projektet, eftersom det är känt ute i världen att vi är bra på sådant här, berättar docent Juhani Huovelin på astronomiska institutionen vid Helsingfors universitet.

Den första versionen av strålningsdetektorn finns med i månsonden SMART-1, som lade sig i sin bana redan för ett par år sedan. Dessutom är våra forskare som bäst med om att förbereda sonden BepiColombo, som den europeiska rymdorganisationen skickar till Merkurius.

Den indiska sonden har en massa av samma storleksordning som en personbil, och XSM:s andel är några hundra gram. Det känsliga instrumentet har byggts in i en röntgenspektrometer som utvecklats av britter, och dess uppgift är att mäta den strålning som utgår från solens korona.

Av den strålning som träffar Månens yta får vi bland annat reda på grundämneshalterna på Månens yta, förklarar Huovelin.

Apparaturens funktionsprincip är densamma som i de röntgenanalysatorer som används i malmletning. I rymden utsätts instrumentet dock för ordentliga påfrestningar. Bland annat är variationerna i temperatur stora och partikelstrålningen kraftig.

Erövringen av rymden är inget hastverk. Från Merkuriusprojektet väntas resultat på 2020-talet, och någon tidtabell för mänsklig kolonisering av planeten vågar man inte ens gissa sig till.

Obemannade forskningar är tryggare. Den stora motivationen för stormakternas kolonialistiska projekt är att vara först med att slå ned den egna flaggan på en främmande planets yta.

Text: Kai Maksimainen
Översättning: Eva Wahlström

Källa:
Helsingfors universitets vetenskapsnyheter