Arkiverad

Diamantbeläggningarnas problem håller på att lösas

Teknik & uppfinningar
Publicerad: 04.09.2008

Diamanten är närmast känd som en glittrande smyckesten, men eftersom den är det hårdaste kända materialet används den också i tillämpningar som kräver slitstyrka och korrosionsbeständighet.

Bild: Simo Salmela

Filosofie magister Esa Alakoski, som disputerat om egenskaperna hos diamantliknande material, är medlem i en forskningsgrupp som arbetar på ORTON och Helsingfors universitet och vars främsta mål är att utveckla tjocka diamantbeläggningar för industriella och medicinska syften.

I flera år har problemet med tillverkning av diamantbeläggningar varit den höga inre tensionen som leder till fästningsproblem på stora ytor. De praktiska tillämpningarna har varit få, säger Alakoski.

Forskningsgruppen har lyckats lösa fästningsproblemen med hjälp av en ny högenergi-plasmateknik.

I framtiden kan man göra diamantbeläggningarna tiotals eller till och med hundratals gånger tjockare än i dag.

Enligt Alakoski kan den nya tekniken komma i kommersiellt bruk om 5 – 10 år.

Till exempel i experiment med höftprotessimulator har man konstaterat att diamantbeläggningen minskar ledslitage och -korrosion till en miljondel jämfört med de material som används för närvarande.

Förutom att forskningsgruppen har löst fästningsproblemet har den lyckats utveckla en helt ny beläggning, en diamant-polymer-hybrid, som kombinerar diamantens exceptionella mekaniska egenskaper och de smutsavvisande egenskaperna hos teflon och silikongummi, som används i beläggningar på vilka material inte ska fastna.

Hybridbeläggningen har satt ”världsrekord” i och med att vattendroppar på den sätts i rörelse redan vid en lutning på 0,15 grader. Aldrig tidigare har det rapporterats att vattnet har satt sig i rörelse när lutningen har varit mindre än en grad.

Det nya beläggningsmaterialet kan tillämpas på bland annat plastformar och konstgjorda hjärtklaffar.

Text:Simo Salmela
Översättning: Valtasana Oy

Källa:
Helsingfors universitets vetenskapsnyheter