Arkiverad

En värld, en dröm?

Från webbredaktörens penna
Publicerad: 23.08.2008

Peking är arenan för olympiska sommarspelen 2008. Spelens motto, “En värld, En dröm“, valdes ut bland över 210 000 förslag från hela världen. Men vems dröm handlar det egentligen om?

Bild: Pandan Jingjing är en av Kinas OS-maskotar. yuankuei (Creative Commons)

Spelens motto valdes ut bland över tvåhundratusen förslag, eftersom den uppmanar världen att enas och gå med den olympiska andan och bygga en bättre framtid för mänskligheten. Men vad betyder ”en bättre framtid”? Och hur ska det vara med naturen och djurriket? Är det bara på deras bekostnad som hela mänskligheten kan jubla tillsammans? Och – vems dröm handlar det egentligen om?

OS-maskoten är en mycket viktig del i marknadsföringen av den stad och det land som arrangerar spelen. Som en av sina fem maskotar valde Kina jättepandan, den djurart som är en av de mest utrotningshotade i hela världen. En kinesisk webbsida berättade om maskoten: “Jingjing är en liten panda med stor personlighet. Jingjing och hans kompisar bär med sig ett budskap av vänskap och fred – och en välsignelse från Kina. Som nationalskatt och skyddad art är pandan älskad av människorna överallt. Lotusen på Jingjings huvud symboliserar frodiga skogar och den harmoniska relationen mellan naturen och människan. Jingjing valdes som maskot för att representera vår vilja att skydda naturens gåvor och att bevara dess skönhet för alla generationer.

Det här låter underbart. Men är det kanske lite för underbart? Hur ser verkligheten ut för pandan och de frodiga skogarna?
Alla som har följt olympiska spelen har säkert också märkt att Kina har gjort allt vad landet har kunnat för att sudda ut sitt dåliga rykte lagom till OS. Också maskotarnas och sloganens uppgift är att förstärka den här nya bilden av Kina. Men bakom dessa fina ord och denna finputsade image finns många tvivelaktiga saker. En av dessa är Yangtzedammen.

Den destruktiva dammen

När jag läste om den söta Jingjing kunde jag inte låta bli att samtidigt tänka på en artikel som jag nyligen läst. Artikeln handlar om en damm som byggts i Yangtzefloden, som är Asiens längsta och världens tredje längsta flod. Dammen sägs vara “det största projekt som Kina har upptagit sedan byggandet av Kinesiska Muren,” och “projektet kommer att kosta mer än något annat enstaka byggnadsprojekt i historien.” De tre ravinernas damm, som den heter, började byggas 1993 och när den färdigställs 2009 kommer den att vara världens största vattenkraftverk. Den är 2 309 meter lång och får en höjd av 185 meter. När dammen är klar kommer de 26 turbinerna att producera en niondel av hela Kinas elbehov.

Den största dammen i världen har förödande följder såväl för miljoner människor som för många djurarter. yarders (Creative Commons)

Vattenmagasinet kommer till stor del att dränka ravinerna och många andra kulturella och arkeologiska miljöer uppströms. Detta medför att 1,4 miljoner människor är tvungna att flytta på grund av det stigande vattnet. I oktober 2007 meddelade den kinesiska regeringen att ytterligare fyra miljoner invånare kring floden måste omplaceras. Det har antagits att vattnet kommer att helt eller delvis dränka två storstäder, 11 kommuner, 140 mindre städer, 326 townships och 1352 byar. Projektet kommer också att öka risken för jordbävningar och jordskred.

Dammen får också betydande negativ återverkan på det akvatiska ekosystemet. Man kan även säga att konstruktionen kommer att leda till en ekologisk katastrof i området. Den kommer att förändra flodens naturliga strömriktning, samt ockupera hundratals kvadratkilometer av land som är revir för otaliga djur- och växtarter. De utrotningshotade djur som kommer att påverkas av dammprojektet är t.ex. jättepandan, den kinesiska tigern, den kinesiska alligatorn och den sibiriska tranan. Den asiatiska floddelfinen som levde i Yangtzefloden förklarades preliminärt utdöd redan december 2006.

Jättepandans farliga framtid

Jättepandans revir finns i de övre delarna av Yangtzefloden. Det är en ekoregion som delas av både pandor och miljoner människor. Området är det geografiska och ekonomiska hjärtat av Kina, samt en av de kritiska regionerna för biodiversitetsskydd i världen.

Bild: Det finns ytterst få pandor kvar som lever fritt. autan (Creative Commons)

Pandan har också adopterats som symbol för Världsnaturfonden . Detta är rätt passande eftersom det idag bara finns lite över tusen pandor kvar i vilt tillstånd. Fastän de kinesiska myndigheterna har byggt flera reservat för pandorna, dör många pandor i späd ålder. Hoten mot pandan är flera: den påverkas negativt av de små ytorna i reservaten , den jagas för dess päls, och den säljs levande som keldjur på olagliga marknader.

Susan Lieberman, chef för Världsnaturfondens globala djurartprogram säger: “Jättepandan är en kraftfull symbol för Kinas framtid – den symboliserar behovet av att få en balans mellan mänskliga behov och skydd av ekosystem och arters livsmiljöer.“ Vi får hoppas att pandornas behov – liksom behoven hos ytterligare över hundra allvarligt utrotningshotade djurarter i Kina – väger lika tungt som behoven hos landets 1,3 miljarder invånare.

Webbredaktör Venla Sandgren studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet och naturvetenskaper på sin fritid. Venla är en passionerad upptäcktsresande och rytmdiggare, vilket syns i hennes livslånga intresse för latinamerikansk musik, steppdans och letandet efter den perfekta rytmkombinationen.