Arkiverad

Digitala bilder räddar lavforskarnas allt skörare prover

Natur & miljö
Publicerad: 26.07.2008

Att studera gamla växtprover har under många decennier, kanske rentav sekler, hört till vardagen för studenter i växtbiologi.

Bild: Jouko Rikkinen

Helsingfors universitets institution för bio- och miljövetenskaper har förlagt sin växtsamling, herbariet, till det toppmoderna campus Vik. Där kommer ofta flera årtionden gamla prover som är upplimmade på gulnat papper till användning i studierna.

Många växter som torkats och pressats omsorgsfullt står sig utmärkt, men lav- och mossproven är fallet ofta ett annat. I värsta fall kan proven på lavar sönderfalla totalt om de av misstag hanteras det minsta hårdhänt.

Professor Jouko Rikkinen har specialiserat sig på växtforskning och berättar att han ibland har fått halvt humoristiska kommentarer av studenterna. De säger att de minsta lavproverna som ligger under plastfilm är lättast att känna igen på de torkade formerna som limningen lämnat kvar på plasten. Digitala förstoringar av exempelvis mikroskopbilder gör det ändå möjligt att analysera mycket små skillnader mellan olika arter.

För att göra det lättare att visa bilder har institutionen för bio- och miljövetenskap utarbetat ett omfattande växtbibliotek med namnet Pinkka för nätanvändning. Bildsamlingen för nätet har redan i startfasen visat sig vara ett förträffligt hjälpmedel i forskningen och undervisningen. Ett problem inom lavforskningen är att utbudet av finskspråkig litteratur är mycket begränsat, för att inte tala om heltäckande bildsamlingar. Finland har omkring 800 mossor och 1 500 olika lavar. För närvarande innehåller Pinkka bilder och heltäckande information om knappt femtio lav- och mossarter, men målet är att så småningom dokumentera alla arter.

Ett mycket viktigt inslag i lavforskarnas arbete är att göra internationella jämförelser av proven. Vid kartläggning av mindre kända områden kan till exempel en internationell jämförande undersökning ta upp till 10–20 år i anspråk, men nu kan forskningscykeln för detta bli flera år kortare, då forskarna inte längre behöver skicka prover till andra sidan jordklotet.

Lavforskningen har en mer genomgripande betydelse än botanik när det gäller till exempel klimatförändringar. Genom att jämföra de prover som under årtionden har samlats in vid Helsingfors universitets forskningsstation i Kilpisjärvi kan forskarna lätt ta fram tillförlitlig information om klimatförändringar. Det heltäckande materialet möjliggör dessutom analyser över lång tid.

Avsikten är att också översätta materialet i Pinkka till engelska för att kunna ge forskarna internationell tillgång till det. Pinkka innehåller även avsnitt som vänder sig till den större allmänheten. Den som vill försätta sig i sommarstämning kan förslagsvis bekanta sig med den färggranna presentationen av trädgårdsväxter.

Välkommen till Pinkka!
Pinkka

Text: Mikko Arvinen
Översättning: Valtasana Oy