Arkiverad

Teaterkritik: Livets Enigma med musikens medel

Bloggar Från webbredaktörens penna
Publicerad: 07.04.2008

Tar man ett vetenskapsgeni med en komplex personlighet, blandar in internationella genombrott i vetenskapen, förbjuden kärlek, fängelse och ett äpple fyllt med cyanid – vad får man då? En färdig legend.

Mia Heikkinen och Juha Hostikka sjunger om Alan Turings liv. Bild: Venla Sandgren.

Det är roligt att vetenskap och kultur kan förenas på ett lärorikt, visuellt och musikaliskt intressant sätt! Opera Skala och Konstindustriella högskolan har slagit ihop sina påsar och gjort en 3D-multimediaopera, eller -musikal om den berömda och omstridda vetenskapsmannen Alan Turings liv.

Turing Machine, som verket heter, kräver dock att man har kunskap om Turings liv för att ordentligt kunna följa handlingen. Men även om man inte skulle vara en passionerad Turing-fan eller vetenskapsman, får man mycket ut av det som är synligt och hörbart. I scenens bakgrund projiceras siffror och matematiska problem som verkar sväva direkt mot publiken, nervnät som tycks fortsätta oändligt och som ser ut som en storstads långa vägnätverk… Allt det här förvandlas till slut till en stor himmel full av stjärnor, från vilken stjärnorna faller ner såsom regndropparna utanför fönstret.

Mia Heikkinen spanar upp mot stjärnorna. Bild: Venla Sandgren.

Musiken i verket är experimentell – vilket sitter bra med Turing själv som var en experimentell man – och lite melankolisk. Men ställvis kommer det fram även muntra toner som liknar de i gamla Hollywoodmusikalfilmer! Sångarna Juha Hostikka som Turings alter ego och Mia Heikkinen i många olika roller ansvarar för den vackra operasången, medan Eeppi Ursin och Visa Oscar bakom datorer och tangentinstrument skapar en intressant motkraft till operamusiken. Jag ser också ett klart samband mellan den fantasifulla elektroniska musiken och Turings konstiga liv fullt av matematiska och filosofiska problem.

Turings liv och dess framgångar och motgångar

Alan Mathison Turing, född 23 juni 1912, död 7 juni 1954, var en brittisk matematiker, filosof, logiker och krigshjälte. Han studerade vid King’s College i Cambridge och sedan vid Princeton 1936-1938.

År 1926, vid 14 års ålder började han på Sherborne School i Dorset. Hans första dag i skolan inföll samtidigt med en generalstrejk i England. Han var dock så ivrig att börja sin första dag där att han hoppade på sin cykel och cyklade ensam 95 km från Southampton till skolan! Han måste också övernatta på ett värdshus på vägen. Alans bravur blev omnämnt i den lokala pressen. Redan som ung var Turing ett geni: han kunde lösa avancerade matematiska problem utan att ens ha studerat grundläggande differentialkalkyl!

Operamusikalens namn Turing Machine syftar på maskinen som är en abstrakt mekanism, en teoretisk modell, för att utföra beräkningar. Genom att utveckla Turingmaskinen skapade Alan Turing grunden för den moderna informationsbehandlingsvetenskapen. Så egentligen kan han kallas för den digitala datorns fader. Turing är också känd för det så kallade Turingtestet och för sina insatser i andra världskriget med att knäcka tyskarnas ubåtskod, Enigma.

Bild: Venla Sandgren.

Som det tyvärr så ofta brukar vara med många genier, var också Alan Turings personliga liv en tragedi trots de stora genombrotten i hans professionella karriär. Turing var homosexuell under en tid då homosexualitet fortfarande klassificerades som en psykisk sjukdom. År 1952 arresterades Turing och den 7 juni 1954 tog han sitt liv på ett så dramatiskt sätt som genom att äta ett äpple som innehöll cyanid.

Tyvärr har Turing Machine redan haft sin sista visning i Kulturfabriken Korjaamo. Men kanske börjar den spelas igen senare? Musikalen fick ju spela för full salong.

Turing Machine på Kulturfabriken Korjaamo

Tonsättning: Eeppi Ursin och Visa Oscar
Libretto: , baserad på pjäsen ”Turing” av Miko Jaakkola och Jussi Lehtonen, skriven av Taina Seitovirta
Regi: Janne Lehmusvuo
Scendekorationsprojicering: Merja Nieminen
Skådespelare: tenor Juha Hostikka, sopran Mia Heikkinen
Dansare: Antti Nieminen
Tangentinstrument och sång: Eeppi Ursin
Tangentinstrument och programmering: Visa Oscar

Webbredaktör Venla Sandgren studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet och naturvetenskaper på sin fritid. Venla är en passionerad upptäcktsresande och rytmdiggare, vilket syns i hennes livslånga intresse för latinamerikansk musik, steppdans och letandet efter den perfekta rytmkombinationen.