Arkiverad

Kvinnor fick sin egen dag: den 8 mars

Bloggar Från webbredaktörens penna
Publicerad: 09.03.2008

I lördags bestämde jag mig för att gå till Isparkens mysiga cafeteria vid järnvägstationen i Helsingfors för att lyssna på brasiliansk musik. Mitt bland låtarna tog basunspelaren mikrofonen och önskade alla en rolig kvinnodag samt tillägnade följande låt till alla närvarande kvinnor. Men vad är detta för en dag egentligen och varför firar man den?

Om kvinnor var en raritet vid universitetet i slutet på 1800-talet, så utgör kvinnorna en klar majoritet bland de universitetsstuderande idag. Källa: Helsingfors universitet.

Den 8 mars firade kvinnogrupper över hela världen den internationella kvinnodagen, och i många länder är det även en nationell helgdag. När kvinnor från alla kontinenter, ofta med olika etnisk, språklig, kulturell, ekonomisk och politisk bakgrund, firar ”sin dag”, kan de se tillbaka på mer än nittio års kamp för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling. Dagen är en märkesdag för vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män.

Det har genom hela historien varit väldigt få kvinnor inom naturvetenskapen, trots att kvinnor redan länge har deltagit i bedrivande av vetenskaper såväl i Finland som i andra länder. Ofta har deras arbete ändå inte uppmärksammats i lika stor utsträckning som deras manliga kollegers. Kan man således påstå att kvinnor har haft – och fortfarande har – betydligt fler hinder på vägen till en framgångsrik akademisk karriär, eller att de helt enkelt inte har varit lika intresserade av vetenskaper än män? En kort tillbakablick i historien talar för det förstnämnda antagandet.

De första kvinnliga studenterna

Initiativ till kvinnors universitetsstudier togs så sent som i mitten av 1800-talet i olika delar av Europa. (Som jämförelse kan nämnas, att Europas universitetssystem såsom vi känner det idag föddes redan på 1100-talet.) Från och med 1850-talet hade kvinnor rätt att åhöra undervisningen vid universiteten i Ryssland. I Finland fick kvinnorna för första gången möjlighet att ta studenten och bedriva studier vid universitetet på 1870-talet, dvs. något senare än i banbrytarländerna Schweiz och Tyskland. För att en kvinna skulle kunna bli student krävdes, att kejsaren beviljade henne en speciell dispens, som befriade henne från det hinder som hennes kön utgjorde.

Finlands första kvinnliga student, Marie Tschetschulin. Källa: Wikimedia Commons.

Den första kvinnliga studenten i Finland blev samtidigt också den första kvinnliga studenten i Norden. Ryske kommerserådets dotter, Marie Tschetschulin (1852-1917), tog studenten år 1870, men påbörjade aldrig sina studier vid universitetet.

Merparten av de första kvinnliga studenterna förblev ogifta, eftersom det enligt den tidens synsätt och regler var en fullkomlig omöjlighet, att en kvinna samtidigt skulle kunna verka både som tjänsteman och familjemor. En kvinna var tvungen att välja antingen sitt arbete eller sin familj – båda två kunde hon i regel inte få.


En gammal reklam för föreläsningsmaterial för kvinnor. Källa: Helsingfors universitet.

Några milstolpar i kvinnors rättigheter:

1870 Rätten att avlägga studentexamen och att få dispens att bedriva universitetsstudier.
1882 Rätten att avlägga universitetsexamen.
1901 Studierätt för kvinnor vid universitet på samma villkor som för männen.
1916 Universitetstjänster blir tillgängliga för kvinnor.
1930 Gifta kvinnor befriades från sina mäns förmyndarskap. Ända fram till år 1930 var de politiskt och professionellt myndiga kvinnliga medborgarna i sitt privatliv och familjeliv underställda sin mans förmyndarskap, dvs. delvis jämförbara med sina minderåriga barn.
1963 Samma lön till kvinnor och män.
1987 Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Jag vill säga stor grattis till alla tjejer och kvinnor som läser detta!

Webbredaktör Venla Sandgren studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet och naturvetenskaper på sin fritid. Venla är en passionerad upptäcktsresande och rytmdiggare, vilket syns i hennes livslånga intresse för latinamerikansk musik, steppdans och letandet efter den perfekta rytmkombinationen.