Arkiverad

Ett önskat problem

Bloggar Idrott & hälsa
Publicerad: 02.01.2008

Vem skulle önska problem som julklappar? Överraskande många har ändå fått dem i julgubbens säck, till exempel i form av knep- och knåpleksaker eller dataspel.

Att knäcka Rubiks kub eller djävulens näve, att ha framgång i nätrollspel eller att bygga ett blomstrande SimCity är ju problemlösning när det är som bäst. Varje valsituation är ett litet problem. Genom att fatta små beslut kan man lyckas i helhetssituationen eller trassla till hela grejen.

Knutleksaker och spel är inte någon modern galenskap. Människor har skapat problem i underhållande syften redan långt innan tideräkningens början. Olika spel och knep- och knåpleksaker har spelats och lösts redan i antikens Grekland och i forntidens Egypten.

Det verkar som om människan, strax när hon har lite tid över från problemlösningen som har med livets fortbestånd att göra (Var finner jag mat? Hur undviker jag att bli uppäten av vilddjur?) börjar hon fylla sin fritid med självskaffade eller skapade problem och deras lösningar. När en kontorsarbetare har trist på jobbet börjar han spela patiens.

Att lösa olika slags problem tycks vara så naturligt för människan att problemlösning anses vara ett av de mest effektiva sätten att lära sig. Detta, förutsatt förstås, att problemen är roliga.

Knep- och knåpleksaker kan man beundra i Tekniska museets Problemaattista? -utställning tills den 6.1.2008. Mer information om utställningen:
Löydä sisäinen insinöörisi

Vilka slags problem är roliga?

Såväl lärare som dataspelsplanerare funderar på problemens meningsfullhet. Det kan vara fråga om ett fält i ett dataspel eller en matematisk uppgift – man måste ändå fästa uppmärksamhet vid samma aspekter när man skapar ett problem. Man ska tänka på hur uppgiften skulle bli tillräckligt utmanande så att man får tillfredställelse av att lösa den. Samtidigt bör man undvika att göra utmaningen för stor, vilket gör uppgiften frustrerande och får problemlösaren slutligen att ge upp.

Problemen borde alltså vara tillräckligt enkla. Ett stort problem upplevs ändå som behagligt, om genomförandet kan delas i små delproblem som kan lösas rimligt lätt. Till exempel Rubiks kub kan lösas som en summa av små delproblem. För de flesta av oss brukar tålamodet ändå ta slut, eftersom lösningsstrategin för Rubiks kub inte är bekant för oss.

När det inte finns någon färdig lösningsstrategi eller -algoritm, talas det om kreativ problemlösning. Med kreativitet menas då motsatsen till rutin. I kreativ problemlösning hittar man lösningen genom att avvika från det bekanta tänkesättet.

Lösningen till Rubiks kub hittar man i andra luckan av vår julkalender:
Joulukalenterin 2. luukku: Rubikin kuutio

Att trivas på ett kreativt sätt

Problemens behaglighet har också med trivseln att göra. Människor upplever sina studier eller sitt arbete som meningsfulla om de får lösa roliga problem.

Kreativ problemlösning är av stor vikt speciellt i ett arbete där det planeras eller byggs något nytt. Till exempel byggnadsingenjörer (såväl byggare, rörmokare och många andra experter i byggbranschen) möter ofta vardagens problem i sitt jobb, och för att kunna lösa dem måste de kunna tillämpa vad de har lärt sig och också komma på helt nya lösningssätt.

Också vetenskapen bjuder på nästan oändliga problemlösningssituationer som är behagliga och kräver kreativitet. Och till skillnad från det allmänna tänkesättet är inte alla problem som vetenskapsmän måste lösa större än livet själv. De flesta av problemen är precis lagom små.

De typiska problemen till exempel i kemin är problem som har med undersökningens planering att göra, såsom val av det rätta undersökningsinstrumentet och eliminering av störningskällor vid mätningarna. Med små steg framkallar kemisterna, molekylvärdens ingenjörer, stora lösningar, som kan beundras förutom i utställningen Problemaattista?, också i utställningen Kemiaa koko elämä på Tekniska museet.

Bekanta dig med utställningen på Tekniska museets hemsida:
Kemiaa koko elämä

Jag önskar er ett knepigt nytt år!

Veli-Matti Vesterinen Nättidning Luovas chefredaktör Veli-Matti Vesterinen forskar i naturvetenskaper och filosofi. Veli-Matti tycker om cykelåkning, musik och gratis evenemang.